Intervju Med ÖFKs Tränare Amir Azrafshan

2020-12-15

Hej Amir

Kan du berätta lite om dig själv och din tränarbakgrund?
Jag började som tränare för brorsans lag när jag var 19 år. Själv spelade jag i division 2 och brukade kolla på hans matcher, sedan fick jag förfrågan om jag ville bli tränare, jag tackade ja och tog över laget. Jag trivdes väldigt bra i tränarrollen. Efter ett tag flyttade jag till Australien för att plugga, jag pausade mitt coachande tills jag kom tillbaka till Sverige, då tog jag över ett nytt lag och fortsatte studierna. När jag själv spelade var jag ofta väldigt spänd, jag ville väldigt mycket men det gick sådär. På träningarna var jag bra men lyckades inte plocka fram den prestationen på planen. Det var en tränare som sa “Amir, du behöver lyssna på avslappningsövningar”, jag testade och tyckte att det i början var ganska tråkigt. Även fast jag alltid varit filosofiskt lagd och undrat över vad meditation, avslappning etc är, upplevde jag att detta var lite tråkigt i början. En röst som sa “spänn benet..”. Men under studietiden fick jag ju mer intresse för prestationspsykologi och min lärare och nuvarande mentor var en stor anledning till det.

Du har ju studerat en del, vad har du studerat och hur har det hjälpt dig i din tränarroll?
Jag läste kognitiv neurovetenskap och filosofi. Jag har alltid varit intresserad av tränarskapet samtidigt som jag intresserat mig för hela människan, hur människan fungerar, tankar och beteenden. Jag kom in på dessa frågor naturligt när jag studerade. I kognitiv neurovetenskap fokuserar man mycket sambandet mellan det biologiska och beteende. Även om det var ett smörgåsbord, så var jag personligen mest intresserad och fokuserad på prestation och beslutsfattande och just det ville jag överföra till fotbollen. Filosofiskt var jag mer intresserad av “vad är medvetande?” och “vad är känsla?”. Dessa frågor är väldigt intressanta för mig men vad har dessa med fotbollstränarjobbet att göra? Jag blev genom mina studier och intressen analytisk av mig vilket gör att jag gärna vill angripa frågorna från olika håll och inte nöjer mig med första svaret.

Du har ju nämnt att du har mycket fokus på vetenskap och teorier. Hur omvandlar du detta så att det blir förståeligt för dina spelare? Har du några nycklar?
Jag tror på att jobba med individen. Att hitta ett verktyg som fungerar för alla 30 spelare är omöjligt och är heller inte målet. Man måste möta personen på individnivå, vart är han just nu och vad just han behöver för att utvecklas, på det personliga och fotbollsplanen. Exempelvis har jag en spelare som jag sitter och diskuterar kvantfysik med, och hur det kan få honom att expandera sitt perspektiv, förståelse eller intresse. Vi diskuterar lite, jag skickar lite youtube-klipp medan med en annan spelare sitter jag och diskuterar studier om hur hjärnan funkar när det kommer till informationshantering. När jag kom till denna klubb ville jag skapa en miljö för lärande och att miljön är baserad på värderingar. Vi ska vara som en familj. I en familj får man vara sig själv, då får man göra fel utan att någon dömer. “Psychological safety” är ett begrepp som jag lärt mig från gruppsykologi. Begreppet är återkommande hos grupper som har lyckats. Det handlar just om att det finns utrymme för misstag och att ingen dömer dig för misstaget.

Du har inte varit i ÖFK så länge och innan du kom var klubben i alla fall i media stämplad som en förening i kris, både ekonomiskt och prestationsmässigt. Från att du kom in har ni varit ett av de svårare lagen att slå i allsvenskan. Hela denna förändring har gått så fort. Vad var det första du gjorde eller förändrade när du började som tränare för ÖFK?
Jag var extremt tydlig. Det är för mig grunden i att bygga en stark förening, människor mår bättre av tydlighet, tydliga ramar som människor kan röra sig inom. Alla fick veta vad som gäller på planen, utanför, i omklädningsrummet etc. Jag vill bygga en förening som en familj, byggd på värderingen och respekt för varandra. Spelarna ska vilja bidra, du ska få ett exempel:

När jag var på väg till matchen ser jag en spelare springa till hissen utan T-shirt och smörjer in sig, jag undrade vad försigår och frågade honom. Spelare X svarade då att han får böter om han kommer sent till samlingen. Jag gick ner till mötesrummet och frågade laget “vad skulle ni säga om ni fick höra att spelare X inte tog på sig T-shirten och smörjde in sig i hissen så att han skulle hinna i tid till er?” han ville inte vara sen. Spelarna svarade “respekt”. Jag svarade genom att säga “exakt, men om jag då säger att han gör det för att inte få böter?”. Då är just såhär jag vill skapa en miljö där spelarna vill komma i tid och bidra till gruppen.

Hur mycket tid lägger du ner på att prata med varje spelare?
Mycket! Det kännetecknar mitt ledarskap. Hitta en relation till varje spelare. När jag började här var jag på plats från 05.30 - 23.00. Investera tid i människor och om du genuint bryr dig kommer du få tillbaka bra saker, och i detta fall har det visat sig genom en glädje bland spelarna och tro på att vi kan få resultat i matcher.

Du har ju blivit känd som tränaren som tog in meditation i en fotbollsklubb. Vilken typ av meditation är det och hur reagerade spelarna på när du tog upp det?
Det finns egentligen två typer av meditation: “focused attention” och “open monitoring meditation”. Vi introducerade focused attention. Anledningen till att jag introducerade detta var för att få spelarna att förstå att man aktivt kan jobba med känslor och tankar, sedan kan man såklart göra det på sitt sätt, det viktigaste är att de förstår att vi kan påverka sättet att se på saker. Studier har visat på att meditation har positiva effekter i vardagliga livet, men även för prestation. Jag vill bara visa mina spelare att detta finns, sedan gör alla det på sitt sätt.

Spelarnas reaktion var bra. De var positiva till detta. Jag pratade om hur hjärnan fungerar, vad flow är, ur ett biologiskt och vetenskapligt perspektiv, vilket jag fått med mig från min C-uppsats som just handlade om prestation och flow. Vi pratade om känslor och tankar och att man kan använda sig av meditation för att arbeta med dessa frågor. Det är inte så att spelarna inte vet vad meditation är, då det idag pratas ganska mycket om det. Däremot kanske de inte funnit tiden eller vetskapen om hur det går till.

Har någon av de tidigare föreningarna du jobbat i använt sig av meditation?
Nej, inte vad jag vet.

Varför tror du att så få föreningar idag som tydligt arbetar med mental träning eller använder sig av meditation?
Människor vill jobba med det vi ser. Det som däremot är osynligt, vem är jag? Vad står jag för? Vad vill jag? Det är frågor som är svårare att prata om. Det är lättare att säga “vi har ett tufft löppass idag” Man orkar köra igenom hela och så upplever man att man blir starkt mentalt. Traditionellt har man ju jobbat så att man har riktigt tuffa träningspass för att på så sätt utveckla det mentala. Jag har ändå förståelse för att det blir så, det krävs rätt kompetens för att kunna jobba med de “osynliga” frågorna, detta för att på ett enklare sätt kunna angripa saker som har med det mentala att göra.

Slutligen, vilka skulle du säga är de tre viktigaste sakerna en ungdomsledare behöver tänka på?

  • Se människan först sen fotbollsspelaren. Fotbollen är bara ett verktyg
  • Hitta ditt varför. Varför gör jag det här? Varför är jag tränare?
  • Att det är okej att inte ha ett svar på allt. Erkänn dina misstag och lär dig från dem.

Artiklarna vi skriver sammanfattar en del av den aktuella forskningsbilden. De är skapade som ett diskussionsunderlag med målsättningen att ge dig som läsare inblick i idrotts- och hälsorelaterade frågor.

Kontakta Oss